11 november 2015
Prenumerera på Sveriges Viktigaste Jobb

Samhällstrender

Andelen äldre och unga i befolkningen kommer att öka, vilket skapar större efterfrågan på välfärdstjänster. Generationsväxlingen öppnar för unga att få jobb i välfärdssektorn samtidigt som de regionala skillnaderna är stora.

Sveriges befolkning ökar med ungefär en halv miljon människor mellan 2010 och 2019. Endast 20 procent av befolkningsökningen är i arbetsför ålder. Övriga är barn eller äldre. Detta kan jämföras med hur det sett ut historiskt. Mellan 1980 och 2005 var 70 procent av befolkningsökningen i arbetsför ålder. Det är framförallt antalet äldre som ökar kraftigt framöver. År 2029 kommer åldersgruppen 75–84 år att vara nästan 60 procent större än idag

Fler äldre och fler unga i befolkningen ökar efterfrågan på välfärd

Människor behöver välfärdstjänster under livets alla skeden, men behovet är oftast störst för dem som är yngre än 20 år och äldre än 75 år. Ju fler barn, ungdomar och äldre i befolkningen, desto större krav ställs på välfärden. Till exempel är vård- och omsorgskostnaderna för en genomsnittlig 80-åring tre gånger högre än för en 50-åring. Stora delar av dessa kostnader är personalkostnader. Behovet av skola och förskola ökar med fler barn och unga i befolkningen, vilket också ökar personalbehovet i skolan under perioden.

Stora geografiska skillnader

Rekryteringsbehoven skiljer sig mycket mellan olika delar av landet och det kan på många håll bli en utmaning att ersätta medarbetare som går i pension. Det blir allt fler äldre i befolkningen, framför allt i glesbygdskommunerna vilket gör att det kan bli svårt att hitta medarbetare med rätt kompetens.

Välfärdens arbetsgivare måste konkurrera både med lokala arbetsgivare i andra sektorer och med lockelsen i att flytta till större städer, där det finns utbildningsplatser och goda möjligheter att välja mellan olika typer av jobb. I storstäderna ökar samtidigt antalet barn och ungdomar, varpå behoven av personal i förskola och skola blir större än i andra delar av landet.

Generationsväxlingen skapar möjligheter för arbetsgivarn

Den demografiska utvecklingen innebär också nya möjligheter. I många verksamheter behövs ny kompetens för att svara upp mot förändrade krav. De som går i pension kan ersättas av medarbetare med aktuell utbildning och andra kunskaper – så kallad kompetensväxling. När en yngre generation medarbetare med andra förväntningar och värderingar än de som slutar kommer in på arbetsplatserna tillförs nya perspektiv.

Goda möjligheter för de unga

I stora delar av landet överstiger antalet pensionärer som lämnar arbetsmarknaden det antal ungdomar som börjar jobba. I vissa glesbygdskommuner går fler medarbetare i välfärdssektorn i pension än som kommer nya på hela den lokala arbetsmarknaden

Detta innebär förstås goda möjligheter för de unga som gör entré på arbetsmarknaden att få jobb. I många glesbygdskommuner blir arbetsmarknaden särskilt ljus för den som vill arbeta inom äldreomsorgen. Även personer med andra nyckelkompetenser som behövs för att klara den offentliga servicen, till exempel teknisk kompetens, tandläkare eller lärare kommer att ha en god arbetsmarknad.

Rörligheten på arbetsmarknaden öka

Rörligheten på arbetsmarknaden ökar, både geografiskt och mellan sektorer och enskilda arbetsgivare. Arbetsmarknadsområdena blir större i takt med att kommunikationerna förbättras. Även människors inställning har förändrats – fler kan tänka sig att röra sig över större geografiska områden och fler pendlar. Också rörligheten mellan arbetsgivare och sektorer ökar. Den generation som nu gör entré har vuxit upp med en stor grad av valfrihet och kommer sannolikt att byta arbetsgivare betydligt oftare än tidigare generationer

Utveckling skapar effektivare arbetssätt

Effektiviseringar och produktivitetsökningar är nödvändiga. Aldrig förr har så mycket resurser satsats och så mycket offentligt finansierade välfärdstjänster utförts som idag. Men såväl förväntningarna som behoven ökar i snabb takt. Under de närmaste tio åren läggs grunden för att klara den kraftiga ökning av äldre över 85 år som kommer att ske efter 2020. Det förutsätter nytänkande, innovationer och utnyttjande av ny teknik. I många kommuner och landsting pågår ett omfattande utvecklingsarbete för att åstadkomma en bättre och effektivare verksamhet. Hur dessa förändringar kommer att påverka behovet av personal är inte lätt att beräkna eftersom det är svårt att förutse när och i vilka verksamheter produktivitetsökningar kommer att ske

Exempel på förändringar som kan påverka behovet av personal

  • Undervisning kan ske på distans i ämnen där det inte finns lärare att tillgå i alla delar av landet
  • Kunskapsutveckling och ny teknik gör det möjligt att ge vård och omsorg på nya sätt. Vissa diagnoser kan ges på distans. Logopeder kan distansbehandla patienter med tal- och röststörningar. Personer som gjort enklare operationer kan få rehabiliteringsstöd via videokonferenssystem. Det är bara några av de otaliga exempel på förbättringar och effektiviseringar som möjliggörs av den tekniska utvecklingen
  • Utvecklingen går också mot att patienters och anhörigas inflytande i vård och omsorg ökar, vilket har stor betydelse för vårdens resultat. Till exempel kan njurpatienter själva utföra dialys på sjukhusen på tider som passar dem. Diabetespatienter kan sköta provtagning, rapportera och få återkoppling på sina provresultat utan att besöka sjukvården. Det ger naturligtvis en ökad frihet för den enskilda patienten men kan också innebära att resurser frigörs i vården

Utveckling ger nya välfärdsjobb

Teknik- och IT-utveckling, nya kommunikationsmöjligheter, nya läkemedel och nya behandlingsmetoder innebär att kompetenskraven hela tiden förändras i de flesta av välfärdssektorns verksamheter. Utvecklingen leder både till helt nya välfärdsjobb och till att arbetsuppgifter omfördelas mellan yrkesgrupper.

Inom vården är behovet av medarbetare med teknisk nyckelkompetens avgörande för att Sverige ska fortsätta ha en vård som ligger i internationell framkant. Logistiker, tekniker och beteendevetare används redan idag, och behovet av dessa och andra kompetenser kommer att öka i vården.

Inom många områden behöver yrkesspecialiseringen fördjupas. Till exempel kommer den högspecialiserade vården att kräva allt mer specialistkunskaper hos såväl läkare som sjuksköterskor.

På andra områden behövs mer generalistkunskaper. Hemsjukvården inom äldreomsorgen kommer att kräva allt mer av lagarbete och breda kunskaper för att tillgodose behoven. I många kommuner ger servicekontor och kundtjänst kvalificerad service inom en rad områden, som avlastar handläggare i olika verksamheter. Det kräver generalister som har kunskap på en mängd olika områden.

På många områden har teknik- och metodutveckling lett till vidgade kompetensområden.

Några exempel är:

  • Skopister. Erfarna sjuksköterskor med särskild vidareutbildning utför självständigt endoskopiundersökningar som i vanliga fall utförs av läkare.
  • Erfarna biomedicinska analytiker som självständigt utför undersökningar, analyserar och gör utlåtanden.

Tipsa:


User information

Captcha *

Tack för att du hjälper oss!